Vi kom att prata om pulvermos. Det är ingen höjdare, tycker jag.
Plötsligt kom jag att tänka på ett av mina värre matminnen från barndomen. Jag var kanske sju, åtta år och skulle sova över hon en kompis. På kvällen serverades tonfisk och pulvermos.
Jag glömmer aldrig hur den där geggan växte i munnen, roterade i magen.
Vilka är era värsta matupplevelser?
torsdag 4 oktober 2007
Värsta matminnet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Kommentar till Tips till Tempo, hur gör man någon?
Dina val av ord men kanske ännu bättre, ihopsättningen av dem, gör världen lite roligare. Så enkelt är det. Och så genialiskt. /Mary
Jag väckte tekniknerden i mig och kunde tydligen kommentera även på dagarna. Jag är rätt bra. Var bara det. /Mary
Värsta matminnet är första middagen hos min nya pojkvän, jag var väl typ i 15års åldern. Vi fick potatismos(med massa stora klumpar) och prinskorv. Ni tycker säkert inte att det låter så farligt... Men jag HATAR prinskorv och jag spyr när jag får klumpar i mitt mos!! Det var ingen lyckad måltid måste jag erkänna...
Tagliatelle med tonfisk- och tomatsås... ingen barnvänlig mat! Satt och petade i den där förbannade geggan varje fredag (känns det som!). När man ätit upp fick man läsk med hubba-bubbasmak, det enda som inte fick mig att hoppa ut genom fönstet på direkten!
Besökte min morbror och moster för (alltför) många år sedan. Efter en femtimmars tågresa till Ånge blev jag hämtad på stationen och han berättade glatt att det skulle bli ugnsstekt falukorv till middag. Mums!, tänkte hungriga jag. Tills verkligheten kom ikapp mig som ett slag i ansiktet. Mitt i korven, i spaden, låg det ofattbart nog - sillrullader. Lyckades tack och lov smita ner till korvmojjen runt hörnet någon timme senare.
Makaronilåda. Förbannade idiotpåhitt!!
De kvällar mamma jobbade när jag var barn, är förenade med hemska matminnen. Det var de gånger pappa lagade mat... Fiskgratäng var hans paradrätt. ett fryst torskblock, räkor i någon pulversås och spritsad potatismos runt. Pulvermos. Den var räddningen varje gång, och varje gång ringde vi till mamma och grät.
Tjaaa..var ska man börja?
En snigel soppa på en finlandsfärja kanske?
Basen i soppan var rödvin..på ytan guppade det några stackars sniglar som såg ut som svarta skogssniglar.
Snigelstackarna var desutom som gummi när man försökte tugga, så det var bara att sväl...Ähh..kan inte fortsätta...då gör jag en youtube spya..
Absdolut värsta minnet:
I första klass - för lääääänge sedan - fick vi en gång chokladpudding och corn flakes serverade till lunch.
(Barn på den tiden skulle sitta still och äta upp det som låg på tallriken, även om de inte hade lassat upp mängden själv!)
En fullkomligt VIDRIG kombination, som ledde till att jag först närmare 50 års ålder vågade mig på att smaka på chokladpudding igen. Då äntligen var det nästan gott!
Skicka en kommentar